 |
| Provläs ett utdrag ur Kaneltimmen |
Kaneltimmen av Jane Morén (2007) Migra förlag
”Kaneltimmen är spännande, tankeställande, underhållande, uppfordrande. Boken är skriven med en sådan värme och kärlek att man känner tillit till livet och människorna. Skriven med livsglädje fastän den behandlar ett ämne som är både svårt och tungt, med ensamhet och sjukdom. Kaneltimmen är en bok att leva med, en bok som kunde fungera som kursbok för regering och finansfolk. För är det en bok att ösa glädje och tröst ur i en tid som prioriterar så mycket av vinningslystnad på bekostnad av solidaritet.”
De blir fler och fler men du ser dem sällan. De finns i skymningslandet bakom dörrar i de gamla gränderna. De som nästan levt färdigt sina liv.
Kaneltimmen är en samling noveller, berättelser och poesi om att vara gammal i 2000-talets Stockholm, Berättaren är en timvikarie som tar läsaren med sig dit där det pulserande livet är satt på avslutning. Hennes arbete rör sig bredvid eller nära ytterligheterna.
»Varför ska man dö just som man äntligen lärt sig leva?« Så säger Selma i boken Kaneltimmen. Kaneltimmen är stunden på dagen då den lena gröten pudras med kanel och diabetessocker. Men det är också skymningsdags då orostankarna kommer fram. Tankar på barndomen, kanske på livet man har levt. Då är det fint att timvikarien från hemtjänsten tittar in. Hon har ett arbete där längtan efter henne liksom är inskriven mellan raderna i anställningsavtalet. Det är hon som tar fram mat på bordet, kammar håret, duschar skrynkliga kroppar och lyssnar till berättelserna. Hon öppnar dörrar så att du får lära känna dem som finns innanför. Här finns skildringar av gamla människor som inte berättats förut. Laura som skräms i sin mörka lägenhet, Ellinor som har glömt bort att hon har en katt, Bertil som aldrig gifte sig men tittar på lättklädda damer i gamla magasin.
Kaneltimmen kom ut oktober 2007 på Migra förlag och har sålts i 1100 ex och har tilldelats Statens Kulturråds Litteraturstöd och finns därmed på biblioteken i alla Sveriges kommuner.
”Boken är full av de känslor som väcks av mötena med de gamla: vemod, sorg, kärlek, ilska, glädje..Den berättar om Fanny som stoppar om sina tygdjur i sängen, Paul som lyssnar på opera och drömmer sig tillbaka till Venedig, Stella som bara vill dö, Greger som älskar god mat och alla de andra som väntar på hemtjänstens besök i sina små ettor eller stora patriciervåningar. Personalen levererar köttbullar, blöjor och tvätt av löständer, men också efterlängtade mänskliga möten. Boken är gripande och berörande för att den låter läsarna få delta i dessa möten.” Ingela Björk, BTJ
Några ax av övriga omdömen:
”En bok utöver det vanliga, en bok som man inte vill lägga ifrån sig när man väl börjat. Läser man boken stiger man in i en annan värld”.
”Började läsa ”Kaneltimmen” igår kväll. En stor och varm applåd till dig för att du bidrar till att låta människor i ”Skymningslandet” träda fram. Samhällets över huvud taget inställning till dom människor som det inte är ekonomiskt gynnsamt att ”dras med” är ett vidrigt förtryck av människor”
” Jag sträckläste Kaneltimmen under två kvällar och ville inte att den skulle ta slut. Det är ett jobbigt ämne att åldras och se hur man liksom faller ifrån mer och mer…att vara beroende av andra i de mest intima situationer….jag gillade att det var samma person som arbetade sig igenom boken, och humorn är underbar”.Läs alla omdömen här
Kaneltimmen är även inläst i Daisyformat av Talpunktsbiblioteket TPB. Inläsare Britt Rohnström, provlyssna här
Jane Morén 