Sonja Åkesson

I senaste numret av KLASS lyfte vi Sonja Åkesson med en mycket fin essä skriven av Crister Enander.
För mig personligen har hon betytt väldigt mycket. Så här skrev jag om Sonja i numrets ledare. (nr 4-2019)

Sonja Åkesson. Hon som fick hela mig att jubla. Hon skrev från vårt håll, hon skrev vårt språk. Hon satte pennan i händerna på mig, för att också jag skulle. Jag blev modig, jag blev halsbrytande, jag blev full av kraft. Allt det åstadkom hon med sina ord på raderna i böcker jag läste.

Jag plockar fram ett sönderläst ex av Sonjas samlade dikter, utgivna av En bok för alla, det fantastiska bokförlag som idag tyvärr lagt ner sin produktion för vuxna.

I boken står: Från Mamma. Jag fick samlingen en julafton, det var tjockt med snö, himlen var decembermörk, och överallt började små lyktor lysa, gnistra, flämta fram.

Hej, här är jag, sa Sonja.
Hej, här är jag, svarade jag, henne.

Sonja skrev om verkligheten på ett sätt som ingen jag tidigare läst gjort. Vid denna tid var jag omedveten om, fast ändå visste jag instinktivt, att kulturvärlden var som ett stängt rum för såna som mig. Böckerna fanns att läsa på biblioteket, men språket, verkligheten och temat i de lyriksamlingar som recensenter höjde upp, exkluderade mig, restaurangkassörskan mig. 

Sommarsystrarna

Jag är så glad. Sommarsystrarna kommer ut som bok. Berättelsen om det unika semesterhemmet för kvinnor, Visborgs minne. Det kommer att bli en reportagebok om sträcker sig över nio decenniers kvinnohistoria, arbetarhistoria och lokalhistoria, om kvinnornas kamp för semesterhemmets uppbyggnad på tjugo-och trettiotalet och kampen för dess bevarande under 2010-talet.

Boken kommer också att diskutera stiftelseformen som garant för grundares vilja och visa på betydelsen av gemenskapens betydelse för att kunna bygga upp och bevara och den rikedom  som just det här semesterhemmet varit för tusentals kvinnor under nästan 100 år. Bokomslaget  som  följer  detta  inlägg  är  bara  en  skiss  gjord  av  mig,  som  det  skulle  kunna  se ut..

Utdrag ur

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag lade ut ett litet utdrag ur min samling Jordtid som jag arbetat med under några år fick jag bland annat dessa reaktioner. Jag blev så glad!

Men, men Jane vilken dikt du har skrivit. Det är något av det starkaste, vackraste, mest kärleksfulla jag läst på länge. Om jag hade makt över media skulle jag låta dig läsa denne på bästa sändningstid så att den gick ut till alla, i alla hus, i alla rum, till alla hjärtan! Den borde hänga väl synlig på alla äldreboenden. När kommer den ut i tryckt form? Stor litteratur. Djupt drabbad av din text.

Rasande bra – vackert och starkt gripande.

Gåshud vid läsning- sista versen som en målning av chagall

Bok och Bibliotek 2019

I år kommer jag till Bokmässan Bok & Bibliotek i Göteborg både som representant för tidskriften KLASS som chefredaktör, och för bokförlaget Hjalmarson & Högberg som författare. Det ska bli roligt att träffa förlagsfolk, författare och bokintresserade på den stora mässan i år.

Tidsprogram meddelas senare.

Imponerande och viktig

Så skriver Feministiskt perspektiv om biografin Min kärlek har stannat mest hos er. Christin Sandberg har läst och koncentrerar artikeln kring semesterhemmet Anna Johansson-Visborg skapade.

Här ett litet utdrag: ”Under hela 2000-talet har verksamheten stadigt reducerats. Och 2017 lyckades semesterhemsstiftelsen till Anna Johansson-Visborgs minne, efter flera års försök, driva igenom en stadgeändring av ändamålet för stiftelsen, vilket innebär att den verksamhet som pågått sedan 1928 ska avvecklas och marken säljas. Därmed åsidosatte fackförbunden LO och Livs, som i dag kontrollerar stiftelsen, grundarens vilja. Det orsakade indignation och protester bland de lågavlönade kvinnor som fortfarande hyrde semesterbostad på platsen så sent som 2017. Men de var få, och kampen mot LO för svår. När de röda stugorna på den höga udden i Nacka förvandlas till ett minne blott finns i alla fall Jane Moréns detaljerade och välskrivna bok om Anna Johansson-Visborg kvar att hämta kunskap och inspiration ifrån. Och glöm inte, det finns alltid något att kämpa för.” Feministiskt perspektiv

Jag är glad för att biografin uppmärksammas med ännu en artikel och det ger mig än mer inspiration i arbetet med uppföljaren. I den fördjupar jag mig i livet på semesterhemmet och kampen i nutid då kvinnorna försökte kämpa för att semesterhemmets verksamhet skulle bevaras.